Singeltankar

Att det ska vara så krångligt att blogga. Mindes inte lösenordet.. Massa knas för att komma in men vad gör man inte för att ösa ur sig lite tankar ut i meningslösheten.

För att fortsätta lite på gårdagens tema som var trötthet så kan jag nämna just en biverkning av just trötthet som drabbat mig lite extra idag. Nämligen det att jag som annars är ganska kavat känner mig smått gråtmild och känslig idag. Så när min mamma åter igen klagar på mig och berättar hur misslyckad jag är blir jag lite ledsnare än vanligt för att sedan lida mig igenom "Bridget Jones dagbok" i min egen självömkan för att inse att tillockmed hon faktiskt fick en karl på slutet... Medans jag själv sitter här, ensam och för blyg för att våga prata. Eller tillräckligt smart att inte öppna munnen och avslöja vilken idiot jag är, eller iallafall låter som så fort jag öppnar munnen när jag blir nervös.. Vilket jag självfallet är när någon av det manliga könet får för sig att prata med mig.
Skämt å sidor, nej inte alla män.. Bara de få som har en förmåga att vända upp och ner på mitt inre.
Hopplöst? Nej då.. Men lite plågsamt..
Jag litar på att Gud löser mitt manliga dilemma men jag hoppas verkligen att han har en bra plan för har han fått för sig att jag ska vara delaktig så måste han vara kreativ. Jag, med mitt nervösa svammel lär skrämma iväg de flesta...

Nej vet ni vad.. jag försöker verkligen ha ett annat fokus. Koncentrera mig på Gud och strunta i allt det där andra. Men när jag är trött så blir jag så mycket mer ensam.. Ja fy mig lite självömkan är det nog. Men jag är så rädd och orolig.. att det skulle vara kört för mig..

Jag försöker ha ett annat fokus men när jag ser honom är det så svårt..

Nej.. god natt.. sånt här galet kan jag inte hålla på med.. Sooooova!